Trollmors Visa
Lyrics
Djupt där granarna viskar, under månens bleka glöd, vilar små av skogens väsen i en bädd av mossa röd. Trollmor sitter vid sin källa, flätar silver i sitt hår. Stjärnor tänds på himlens fäste, natten sjunger där hon går. Sju små troll har somnat redan, tre har gömt sig bakom sten. Den som sist kom hem från berget drömmer ännu om en ren. Ugglan vakar över gläntan, räven smyger tyst förbi. Trollmor vaggar skogens minsta, sjunger dem till drömmens tid. Slut nu ögonen, små vänner, låt den långa dagen dö. Månen vakar över skogen, stjärnor speglar sig i sjö. Sov, små troll, i nattens rike, där de gamla bergen står. Dröm om silver, dröm om stjärnor, dröm om allt ni aldrig når. Sov, små troll, tills gryningen vaknar, tills en ny dag föds igen. När den första solstrålen dansar, hittar ni till skogen hem. Under rötter, djupt i jorden, finns en sal av svart kristall. Där kan gamla sagor vakna, där hörs röster från ett fall. Trollmor känner hur det mörknar, något rör sig bortom trä'n. Hon står stilla, lyfter handen, och all skogen håller andan. Slut nu ögonen, små vänner, håll er nära där ni bor. Natten bär på gamla hemligheter, äldre än den äldsta jord. Sov, små troll, i nattens rike, där de gamla bergen står. Dröm om silver, dröm om stjärnor, dröm om allt ni aldrig når. Sov, små troll, tills gryningen vaknar, tills en ny dag föds igen. När den första solstrålen dansar, hittar ni till skogen hem. Jag ska vaka när ni drömmer, jag ska följa varje steg. Ingen vind ska föra bort er, ingen natt ska ta er väg. Hör hur urberget nu sjunger, hör hur rötterna slår takt. Alla skogens gamla krafter vilar under månens makt. Sov, små troll, i nattens rike, låt de mörka bergen stå. Dröm om världar bortom skogen, dit där inga andra nå. Sov, små troll, tills gryningen vaknar, tills en ny dag föds igen. När de gyllene strålarna dansar, går vi hem till skogen hem. Djupt där granarna viskar, under himlens sista glöd. Trollmor sluter sina ögon, natten bäddar in sin skörd.
Story / Comments
Berättelsen handlar om moderskärlek, trygghet, mystik och de uråldriga krafter som gömmer sig i skogens mörker.
Djupt inne i en förtrollad skog, där månskenet lyser över mossan och bergen vakar i natten, samlar Trollmor sina små troll för att sjunga dem till sömns.
Medan barnen drömmer om stjärnor, silver och okända världar vakar hon över dem. Men under skogens fridfulla yta finns något äldre och mäktigare. Djupt under rötterna vilar bortglömda sagor, hemliga salar och krafter som långsamt börjar vakna.
Trollmor känner hur mörkret förändras och hur något rör sig bortom träden. Trots det låter hon inte rädslan ta över. Hon lovar sina små att skydda dem genom natten, oavsett vilka hemligheter skogen bär på.
När gryningen till slut närmar sig återvänder lugnet. Trollmor har hållit sitt löfte, och skogen får åter vila.
Låtens djupare budskap handlar om den villkorslösa kärleken hos en mor som vakar över sina barn i en värld fylld av både skönhet och okända faror.
Den utforskar också kontrasten mellan ljus och mörker, trygghet och det okända. Natten är inte bara något att frukta, utan också en plats för drömmar, fantasi och uråldrig magi.
Barnen hör en vaggvisa. Skogen hör ett löfte. Och medan de små drömmer, står Trollmor ensam mellan dem och mörkrets hemligheter.
Det som ger berättelsen dess styrka är att Trollmor inte behöver besegra mörkret. Hon behöver bara finnas där, vaka och se till att hennes små får vakna till ännu en dag.