Ekorrn Satt I Granen

Lyrics

Ekorrn satt i granen,
skulle skala kottar.
Fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.

Hoppa han på tallegren,
stötte han sitt lilla ben
och den långa ludna svansen.

Ett rop steg upp från stigen,
en gren slog mot hans bröst.
Han föll igenom barren,
försvann i markens frost.

Där uppe låg hans förråd,
där nere låg han kvar.
Han försökte resa kroppen,
men benet lydde knappt.

Allt han kände nyss var hemma
blev så främmande och stort.
Nu var varje ljud en varning,
varje rörelse ett hot.

Ekorrn satt i granen—
nu ligger granen långt ifrån.
Men han ska upp igen,
trots värken efter fallet!

Gren för gren,
ett grepp i taget.
Han ska upp igen,
till platsen där han hör hemma!

UPP IGEN!
GREN FÖR GREN!

Sprang han hem till mamma,
på den gröna ängen.
Fick han med detsamma,
krypa ner i sängen.

Beska droppar fick han då,
plåster på sin lilla tå
och ett stort bandage om svansen.

Hon satt kvar tills han somnade,
med en tass omkring hans hand.
Utanför stod granen stilla,
men han föll i varje dröm.

Såren läkte under tyget.
Dagar gick och snön försvann.
Men när barnen kom till stigen
drog han undan gardinen igen.

Ekorrn satt i granen—
nu ligger granen långt ifrån.
Men han ska upp igen,
trots värken efter fallet!

Gren för gren,
ett grepp i taget.
Han ska upp igen,
till platsen där han hör hemma!

UPP IGEN!
GREN FÖR GREN!

Jag har också dragit undan,
låtit dagar gå förbi.
Hört ett skratt utanför huset
och fått svårt att andas i det.

Du kan läka under huden
och ändå rygga för ett ljud.
Så jag går med dig till trädet.
Vi får stanna när du vill.

EN TASS MOT BARKEN!
ETT BEN SOM BÄR!
HAN STANNAR—
MEN